Fantastisk videoföreläsning om hur språkutvecklingen hos barn går till, genom tusentals timmar videofilm av en liten kille. Häpnandsväckande, och mycket intressant. Titta själva!
The birth of a word – Hur ”gaga” blir ”vatten”.
Svara
Kom igång med TAKK
Tidigare har jag skrivit om TAKK, och hur man kan hjälpa barn som på något sätt är sena i sin språkutveckling, eller kanske inte har förutsättningarna att tala på vanligt vis, att komma igång med sin kommunikation genom Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation.
Här följer enkla råd för att komma igång med TAKK:
- Välj tecken utifrån barnets, och familjens behov. Det är ni som känner barnet som vet vad som är viktigt, vad han/hon vill förmedla och göra och faktiskt också vill kunna säga nej till.
- Vi är ofta snabba på att välja ut tecken för substantivord (mamma, pappa, boll, lampa, mat etc) men om man tittar på barns typiska språkutveckling så är många av de första orden ”funktionsord”, d v s ord som talar om vad barnet vill, t ex ”upp”, ”vänta”, ”mera”, ”kom”, ”äta” etc. Så teckna därför även dessa ord!!
- Börja teckna i en återkommande vardagssituation, som när ni äter, på- och
avklädning, läser böcker eller liknande. Detta för att få in en vana att teckna. Ni kommer också märka att helt plötsligt har ni lärt er en hel del tecken, och då kan det vara dags att fylla på med nya.
- Alla ska teckna! Genom TAKK vill vi förmedla till barnet att det finns olika sätt att kommunicera på. Vi vill visa att det viktiga är inte hur man kommunicerar (med ord, gester, mimik, bildstöd…) utan att man kommunicerar och gör sig förstådd. Det innebär att alla i barnets omgivning ska teckna. Familj, förskola, mor- och farföräldrar och andra i barnets omgivning.
- Ha tålamod! Det finns vissa barn som har behov av TAKK för att bättre förstå vad som sägs, och det är inte alls säkert att de kommer att teckna särskilt mycket själva. Däremot har de mycket gott stöd av att det talade språket förstärks med tecken. Sedan finns det barn som förstår väl, men som inte kan uttrycka sig med ord som snabbt ser vinsten med TAKK och börjar teckna mer och mer själva. Det vanliga är att det tar tid innan barnet själv tar till tecken. Som sagt, var tålmodig.
- Sätt upp bilder på tecken i de sammanhang där de tecknas. T ex vid handfatet sätter ni upp bilder på ”tvätta”, ”händer”, ”ansikte”, ”tvål” och ”handuk”. På kylskåpet kan ni sätta upp mat-tecken, i hallen tecken för ytterkläder, skor och stövlar, på leksakslådorna bilder med tecken på leksakerna som ska vara däri.
- Det finns ett stort utbud av bra teckenmaterial, bl a från Teckenhatten och Ellas och Ritade tecken. Hör med ert lokala biblioteket och naturligtvis kan ni köpa eget material. Det kan t ex vara bra att investera i en liten bok att ha med sig i väskan, t ex ”Fickhatten” från Teckenhatten. Nu när många har smartphones, läsplattor och tillgång till internet i stort sett överallt är också det digitala utbudet enormt.
För tips på bra teckenmaterial kolla in mina länktips och glöm inte att kika i din smartphones eller läsplattas ”app-affär”, där finns troligtvis någon form av tecken-app att ladda ner för en billig peng.
Lycka till!
Mötesplats på nätet för föräldrar till barn med det lilla extra
Länk
Mötesplats på nätet för föräldrar till barn med det lilla extra
Vill tipsa om sajten www.myperfectbaby.se som riktar sig till föräldrar med barn som har någon form av funktionsnedsättning, syndrom och språkstörning. Grundaren Emily Kind är själv mamma till en pojke med Downs syndrom. Fantastiskt med människor som Emily som gör vår värld bättre för många!
Missa inte 21 april 2012 med logoped på plats på barnavdelningen Miini på Stadsbiblioteket Göteborg!
Länk
Missa inte 21 april 2012 med logoped på plats på barnavdelningen Miini på Stadsbiblioteket Göteborg!
Hälsar er varmt välkomna till en lördag i talets och språkets tecken, för de allra minsta på Göteborgs Stadsbiblioteks nya barnavdelning Miini! Den 21 april kl 11-17 är det drop-in för barn och föräldrar och där kommer man bl a få lyssna till sagor, få prova på babymassage på sin bebis och få tips om den senaste barnlitteraturen. Dessutom finns jag som logoped på plats mellan kl 14-16 för att svara på alla frågor som rör tal, språk och kommunikation hos barn! OBS! Miini ligger i Röhsska muséets lokaler.
Tipsa alla ni känner och så ses vi på Stadsbiblioteket i Göteborg! Väl mött!
Flerspråkighet
Att växa upp med flera språk blir allt vanligare i och med den ökande globaliseringen och rörligheten. Människor från olika kulturer möts, bildar familj och deras barn växer upp med flera språk. Det är en fantastisk möjlighet och gåva att från barnsben lära sig flera språk!
Barn med typisk (normal) språkutveckling har inga svårigheter att lära sig flera språk, utan de lär sig så många språk som finns och används i familjen. Att kunna flera språk är en fantastisk tillgång och man har t ex sett att barn som är flerspråkiga, har en mer öppen attityd till tvetydigheter, och lär sig tidigt att ett fenomen kan benämnas på olika sätt.
Det är en självklarhet när man behärskar flera språk att man ”kodväxlar”, d v s att man med lätthet byter mellan språken mitt i meningen, därför att man använder de ord som är mest lämpliga, oavsett vilket språk orden tillhör. Ett sådant exempel är; ”Mummy, I want lördagsgodis”. Detta skulle ett tvåspråkigt barn som talar engelska med sin pappa och svenska med sin mamma, kunna uttrycka och det är högst troligt att förvänta sig att barnet växer upp i Sverige, där begreppet ”lördagsgodis” är känt av hela befolkningen och kan representera en del av svenskheten själv. Alltså, man tager de ord som passar bäst, oavsett vilket språk de tillhör!
Läs den intressanta artikeln om flerspråkiga barn från Svenska Dagbladet där bl a Niclas Abrahamsson, docent och föreståndare för Centrum för tvåspråkighet vid Stockholms universitet ger intressanta fakta om flerspråkighet;
Så blir barn flerspråkiga | Barn och Unga | SvD
För dig som vill veta mer om språkstörning och flerspråkighet, läs vidare på sidan för centret Språkens Hus. Verksamhetsansvarig är logoped Eva-Kristina Salameh med gedigen kompetens och erfarenhet kring flerspråkiga barn med språkstörning.
TAKK
Tecknet för "teckna"
TAKK betyder Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. För barn som ännu inte kommit igång att prata, eller kanske bara säger enstaka ord, är tecken till talet ett fantastiskt sätt att tidigt få tillgång till ett annat sätt att göra sig förstådd.
TAKK är alltså inte det samma som teckenspråk, som används av döva och hörselskadade, där man tecknar varje ord, utan vid TAKK förstärker man det viktigaste i det man säger. T ex ”Titta (tecknar ordet titta) där är hästen” (tecknar ordet häst). Vid TAKK pratar den vuxne samtidigt som han/hon tecknar, för att visa barnet att man kan prata och teckna. Genom att tala och teckna visar man att det viktiga är att man gör sig förstådd på något sätt, inte hur man kommunicerar.
Syftet med TAKK kan vara flera:
- Hjälpa barn som är sena med att uttrycka sig med ord, och därför ge dem möjlighet att göra sig förstådda med tecken.
- Underlätta språkförståelsen för barn som har brister i den. Om man både hör ordet samtidigt som man ser tecknet för ordet är det större chans att man uppfattar det som sägs. TAKK och tal gör det helt enkelt lättare att komma ihåg och förstå språket.
- TAKK är lättare för barn som är sena med språket eftersom det är lättare rent motoriskt att forma händerna än att forma ord och tal med munmotoriken.
Om ni är nyfikna på att prova att lära er några tecken och att teckna tillsammans med era barn finns det flera sidor kring TAKK, där man man kan läsa mer samt få tillgång till tecken på ett lätt sätt. Se några av sidorna genom de bifogade länkarna. Fler länkar hittar ni i min länklista.
Längre fram kommer jag bl a tipsa om hur man på ett enkelt sätt kan komma igång med tecken hemma!
http://www.ritadetecken.se/about
Stamning
Stamning hos barn är relativt vanligt. Man brukar säga att ca 4 % av förskolebarnen stammar och hos de flesta går stamningen över. Ca 75% av barnen som börjar stamma slutar stamma av sig själva. För resterande 25% av barnen blir stamningen bestående. Vi vet dessvärre inte för vilka barn stamningen kommer att finnas kvar.
Ca 1 % av den vuxna befolkningen världen över stammar. Stamning finns inom alla folkgrupper, samhällsskikt och utbildningsnivåer.
Stamning som fenomen har funnits så länge människan har funnits. Orsaken till stamning har länge gäckat människan. Teorierna kring varför en del stammar har varit många. I dag pekar forskningen på att det handlar om en neurofysiologisk störning. I stora drag innebär det att hos personer som stammar är hjärnans signaler inte synkroniserade (”tajmade”) med talrörelserna. Talet blir därför ibland präglat av omtagningar som ”ma-ma-mamma”, eller blockeringar ”p—p—pappa”, eller förlängningar som ”sssss-så”. Likaså kan talet flyta perfekt emellanåt när hjärnan tajmar signaler och talrörelser.
Det finns också en ärftlig faktor som kan bidra till att ett barn börjar stamma. Däremot är det inte så att alla barn börjar stamma, som har ett syskon eller förälder som stammar.
Vill du läsa mer om stamning kan du titta på Stamningsförbundets hemsida:
Böcker – en guldgruva!
Det bästa ni kan ge era barn är en stund tillsammans med en bra bok.
På bilden: Staty av H.C. Andersen, New York.
Tidig bekantskap med böcker och läsvana, d v s att titta i pekböcker tillsammans med föräldrar, leder för det mesta till att intresset för böcker är väckt. Väckt för resten av livet. Därmed är också dörren öppen till ordförråd och gemenskap, för att inte tala om kunskap kring allt man kan tänka sig.
En av de viktigaste saker du kan ge ditt barn är inga dyra prylar utan några böcker. Tittar ni i dem tillsammans får ni också många mysiga gemensamma stunder, där du med enkla medel hjälper ditt barn att utveckla ett rikt nyanserat språk med många ord. Ni delar upplevelser och får mycket att prata om.
En bokstund om dagen är som D-droppar. Obligatorisk och inget man hoppar över. Många läser på kvällen och har en sagostund innan det är dags att sova. Men när ni läser spelar ingen roll, utan att ni läser!
Jag vill inte på något sätt försöka konkurrera med bibliotekens gedigna kunskap om bra barnböcker. Vill ni ha högaktuella tips så gå till biblioteket. Där finns kunniga bibliotekarier som vet det mesta om böcker som passar ert barn utifrån ålder och intressen. Jag tänkte dock ge mig på några säkra kort, indelade efter ålder:
Tips på bra böcker för de minsta 0-1 år:
Tygböcker och prasselböcker bör alla barn få titta i tidigt. Det finns gott om sådana. Välj dem ni gillar. Ha med någon i vagnen, lägg några i närheten av barnet när det ligger på filten. Gör helt enkelt böckerna tillgängliga för barnet.
Max-böckerna av Barbro Lindgren & Eva Eriksson finns som pekkartongböcker. Bra att bita i! De är dessutom skrivna precis på det sätt som de små barnen sätter samman sina första meningar, t ex ”Max lampa”, ”ha lampan” osv. Det viktigaste i den här åldern är att få känna och smaka på, bita i, titta på och bläddra i böcker. Ljuvliga Lillefanten-serien av Camilla Lundsten, också dessa böcker i kartong, är nya på bokhimlen. Passar fint även efter 1 år. Byggare Bobs pekböcker är roliga att titta i.
För barn 1-3 år:
Maxböckerna fortsätter att intressera många barn i den här åldern. Även Emma-serien och Totte-böckerna av Gunilla Wolde är fina och visar på många vardagliga händelser som de små barnen kan relatera till. Liksom den relativt nya bokserien om lilla Ingrid. Ellen-böckerna av Catarina Krusvaal är också mycket fina. Molly-böckerna av Lucy Cousins är roliga även innan 1-årsåldern, för det finns Molly med roliga flikar. Byggare Bob hänger med liksom klassikern ”Historien om någon”. Bamse är en omtyckt björn, som förutom tidningsformat, också finns som böcker. Dessutom har det relativt nyligen kommit en helt ny tidning med Bamse för de yngsta. Jan Lööfs fantastiska bilderbok kommer att locka både små som stora, för där finns mycket att titta på och prata kring, trots att där inte är någon text. Nicke Nyfiken, den ljuvliga busiga apan är en uppskattad figur, liksom Lilla Anna & Långa Farbrorn och Spöket Laban av Inger & Lasse Sandberg. Listan kan göras hur lång som helst på bra barn böcker.
För barn 3-6 år:
Mamma Mu och Kråkan är en underbar serie om den bekymmerslösa och godtrogna kon, och den buttra kråkan. Pettsson-böckerna med den mysiga gubben Pettsson och hans lilla katt Findus är böcker man kan titta i gång på gång, och alltid hitta nya detaljer att prata kring. Alfons-serien är en klassiker med Alfons och hans pappa. Det finns förstås Bamse-böcker även för barn i den här åldern. Castor-böckerna med bävern Castor lär oss hur vi bakar, målar och annat med fina bilder och lekfulla beskrivningar. Richard Scarrys fantastiska detaljrika och roliga böcker ger mycket att titta på, upptäcka efter hand och prata om. Där hittar du Kalle Katt, Dagge Dagmask och deras vänner. Astrid Lindgrens underbara värld. Behöver väl inte säga mer, för där har vi alla våra egna favoriter. Invig era barn i denna fantastiska författares klassiska sagor, och återuppliva gamla minnen med hennes härliga sagofigurer.
Detta är mitt lilla axplock av trevliga barnböcker för de yngsta. Vill ni ha mer tips – gå till biblioteket och botanisera. Det är där ni hittar bokskatten!
Embringbilderna
Länk
Några av Embringbilderna, som numer kallas Talträningsmaterialet
Klassiskt logopedträningsmaterial av underbara logoped Solveig Embringl. Hon skapade detta gedigna material i slutet av 60-talet och det trycktes 1970. Materialet är omfattande och innefattar material för samtliga språkljud. Det gör att man kan träna alla möjliga uttalssvårigheter hos barn. Inte nog med det, bilder för grammatik finns och materialet går att använda till språkträning på olika sätt, som att utöka ordförrådet, berättarträning osv. Bilderna finns nu att beställa i färg. Ta en titt på länken nedan från SKLKommentus!
Prata och umgås med barn
Vad är det som gör att en del har så lätt för att prata med barn medan andra inte alls känner sig bekväma? Jag har förstås inte svaret. Däremot vet jag, att ett genuint intresse för vad barnet säger och gör, fångar barnets uppmärksamhet. Barn känner tydligt om man är intresserad av dem och vill veta mer.
Här följer några råd kring hur man pratar med barn. De tips jag ger gäller oavsett om man är förälder, eller en annan person i barnets närhet, som mor-, eller farförälder eller förskolepersonal.
- Lyssna på vad barnet har att säga. Det märks om du är intresserad!
- Fråga mindre! Det är lätt att man ställer många frågor till barn. ”Vad heter du? Vad gillar du då? Vad har du gjort idag?” osv… Jämför med hur det känns att vara på ett muntligt förhör. Man blir inte särskilt intresserad av att berätta så mycket om man hela tiden ska svara på frågor. Prova att berätta lite om dig själv i stället, t ex vad du har gjort på jobbet idag, eller vad du gillar att göra. Det kan locka barnet att berätta lite om sin dag på förskolan eller annat som barnet tänker på i stunden.
- Prata med barn på barns vis. Det är lättare sagt än gjort. Men var uppmärksam på dig själv. Kanske använder du många och krångliga ord. Förklara i så fall med andra ord vad du menar. Det viktiga är att barnet förstår vad du säger. Ta lite pauser. Det gör inget om det är tyst ibland.
- Förutom att prata med barn på barns vis blir det också lättare att tala om man är på samma fysiska nivå som barnet. Sätt dig på golvet, se vad barnet gör och häng med i barnets lek. Där finns mycket att prata om!
- Barn älskar för det mesta böcker och sagor. Läs böcker för barnet, eller varför inte pratläs tillsammans. Berätta sagor eller historier för barnet, det är ofta mycket populärt. Låt barnet bestämma vad historien ska handla om, som huvudperson och vad personen ska göra etc.
- Låt barnet vara med och göra saker, som att stoppa tvätt i tvättmaskinen, diska, duka, tvätta bilen, laga saker och handla. I vardagen finns massor att prata om och sätta ord på.
- Lek tillsammans, rita och spela spel. Där finns mycket utrymme för prat.
Ju mer ni gör tillsammans, desto mer har ni att prata om!
