Barnet och orden – om språk i förskolan

I detta program från UR får ni träffa barn med språkstörning och barn som stammar. Ni får också se hur man arbetar på en språkförskola, lyssna på logoped Carmela Miniscalco samt veta lite om Lidcombeprogrammet, en behandlingsmetod för förskolebarn som stammar.

Barnet och orden – om språk i förskolan : Vad är det som hindrar? – UR.se.

Länk

Jag vill tipsa er om en mycket bra blogg som drivs av en förskole- och grundskolelärare Maria Wedar. Hon ger tips på gratis pedagogiskt material men också material för tal, språk och kommunikation.

Man kan ladda ner alltifrån ett jättefint ballongspel till att få tips på olika pyssel men också diverse språkmaterial! Här finns också tips på TAKK-material. Detta är bara några få saker ur en välfylld materialbank. Väl värt ett besök!

http://www.forskoleburken.com/

The birth of a word – Hur ”gaga” blir ”vatten”.

Fantastisk videoföreläsning om hur språkutvecklingen hos barn går till, genom tusentals timmar videofilm av en liten kille. Häpnandsväckande, och mycket intressant. Titta själva!

Deb Roy: The birth of a word | Video on TED.com.

Flerspråkighet

Att växa upp med flera språk blir allt vanligare i och med den ökande globaliseringen och rörligheten. Människor från olika kulturer möts, bildar familj och deras barn växer upp med flera språk. Det är en fantastisk möjlighet och gåva att från barnsben lära sig flera språk!

Barn med typisk (normal) språkutveckling har inga svårigheter att lära sig flera språk, utan de lär sig så många språk som finns och används i familjen. Att kunna flera språk är en fantastisk tillgång och man har t ex sett att barn som är flerspråkiga, har en mer öppen attityd till tvetydigheter, och lär sig tidigt att ett fenomen kan benämnas på olika sätt.

Det är en självklarhet när man behärskar flera språk att man ”kodväxlar”, d v s att man med lätthet byter mellan språken mitt i meningen, därför att man använder de ord som är mest lämpliga, oavsett vilket språk orden tillhör. Ett sådant exempel är; ”Mummy, I want lördagsgodis”. Detta skulle ett tvåspråkigt barn som talar engelska med sin pappa och svenska med sin mamma, kunna uttrycka och det är högst troligt att förvänta sig att barnet växer upp i Sverige, där begreppet ”lördagsgodis” är känt av hela befolkningen och kan representera en del av svenskheten själv. Alltså, man tager de ord som passar bäst, oavsett vilket språk de tillhör!

Läs den intressanta artikeln om flerspråkiga barn från Svenska Dagbladet där bl a Niclas Abrahamsson, docent och föreståndare för Centrum för tvåspråkighet vid Stockholms universitet ger intressanta fakta om flerspråkighet;

Så blir barn flerspråkiga | Barn och Unga | SvD

För dig som vill veta mer om språkstörning och flerspråkighet, läs vidare på sidan för centret Språkens Hus. Verksamhetsansvarig är logoped Eva-Kristina Salameh med gedigen kompetens och erfarenhet kring flerspråkiga barn med språkstörning.

http://www.sprakenshus.se/

Logoped… vad är det?

”Jag arbetar som logoped”. När jag svarat det på frågan ”vad jobbar du med?” så har jag, utan att vara statistiker, 9 av 10 gånger mötts av ett osäkert ”jaha…” och en talande paus som visar det uppenbara och outtalade. Personen jag pratar med har ingen aaaaning om vad en logoped är. Somliga gissar att man arbetar med knän eller fötter, andra gissar talpedagog. Jag har fått fler förslag också. Men ingen (ja, förutom 1 av 10 personer som faktiskt känner till logopeder genom sitt arbete) gissar rätt.

Vad är då en logoped?

Legitimerad logoped är en av Socialstyrelsen skyddad yrkestitel. Läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter är andra exempel på professioner med legitimation.

Logoped är ett vårdyrke och man blir logoped genom att studera vid universitet i 4 år. I Sverige finns logopedprogrammet vid Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet och Linköpings universitet. Man läser logopedi, medicin, psykologi och språkvetenskap. Förutom teoretiska studier, ingår även praktik i logopedutbildningen. Det innebär att man som student är ute på t ex logopedmottagningar, strokeenheter osv och träffar patienter under handledning av en legitimerad logoped.

Logopeder har specialistkunskap inom allt som rör kommunikation, tal, språk, röst, ätande och sväljning samt munmotorik.

Logopeder är ofta yrkesverksamma inom vården på t ex logopedmottagningar, eller på barn- eller vuxenhabilitering, strokeenheter osv, men kan också finnas inom kommunen, t ex inom skolan, eller arbeta i privat regi.

Vem kan träffa en logoped?

Barn som är sena i utvecklingen gällande tal, språk och/eller kommunikation

Barn som går i skolan, som har problem med tal, språk, läs- och skriv

Barn och ungdomar som har svårt med ätande, sväljning och munmotorik

Barn, ungdomar och vuxna som stammar

Barn, ungdomar och vuxna som har problem med rösten, t ex heshet

Barn med läpp-, käk-, gomspalt

Barn- och ungdomar med olika typer av funktionshinder som leder till tal- och språksvårigheter, t ex barn med utvecklingsstörning, autism, Downs syndrom eller barn som fått hjärnskador genom t ex olycksfall etc

Vuxna som drabbats av hjärnskador som påverkar tal, språk, kommunikation och sväljning. Hjärnskadorna kan antingen bero på trauma/olyckor eller sjukdom så som stroke, MS, Parkinsons sjukdom, ALS osv

Personer som inte har någon röst, p g a cancer i struphuvudet

Kort och gott, logopeder är tal-, språk- och röst-experter!

Vägvisare för typisk språkutveckling

Fyll på med ord, det hjälper era barn genom livet

Variationen kan vara stor när det gäller hur tal- och språkutveckling ser ut från individ till individ. Jag tror att ni nickar igenkännande, för som förälder får man ofta se denna variation även inom den egna familjen. Storasyster kanske var tidig med att komma igång att prata, och ni har alltid upplevt henne som pratglad med många ord. Lillebror däremot, har hela tiden varit lite sen med talet och språket, men istället har han varit mycket tidig motoriskt och duktig på att klättra och sparka boll.

Vad kan man då vänta sig att barn ”ska kunna” när det gäller tal och språk? Jag tänkte ge er en generell vägvisare, för vad som ligger inom normalvariationen. Ni kan då lyssna på ert barn och säkert känna igen många saker. För hos de flesta barn är det inget bekymmer med tal, språk eller kommunikation.

Upplever ni däremot att ert barn är sent med tal, språk eller kommunikation, rekommenderar jag att ni pratar med er BVC-sköterska. Hon (det är oftast en kvinna) kan skriva remiss till logoped. Det går också fint att ta kontakt direkt med närmaste logopedmottagning för rådgivning. Utifrån vad ni berättar bedömer logopeden om ert barn behöver komma till logoped eller inte.

Omkring året så kommer oftast de första orden. Detta är en fantastisk milstolpe för alla föräldrar! Det är inte en slump att de första orden ofta handlar om det som är viktigt för barnet, och som finns i dess omedelbara närhet. Det kan också röra sig om ord som visar vad barnet vill. Vanliga första ord är ”mamma”, ”pappa”, ”lampa”, ”titta”, ”mera”, ”upp” osv. Man brukar säga att när barnet använder tio ord så förstår barnet det femdubbla!

Ni kommer kanske protestera, och tänka att barn pratar väl mycket tidigare än så. Och det är ju sant för flera. En del barn säger sina första ord innan året, redan vid 9 månader och andra tar längre tid på sig och börjar komma igång i 1,5-årsåldern istället. Dessutom har ni sedan länge ”pratat” med ert barn utan ord, eftersom små barn tidigt kommunicerar med kroppsspråk och mimik, joller, skratt och skrik.

Ordförrådet utvecklas sedan i ganska långsam takt, men runt 1,5 år kommer ordförrådsspurten! Å då går det undan! Helt plötsligt pratar barnet i 2-ordssatser. Det kommer nya ord varje dag. Och ni hänger inte med och funderar över vart barnet lärt sig alla ord. För att kunna prata i 2-ordssatser behöver barnet både funktionsord (mera, vänta, nej, åka osv) och innehållsord (mamma, pappa, nalle etc). Som tidigare nämnts förstår barnet mycket mer än det själv kan uttrycka. Grunden till att uttrycka sig ligger på att barnet har en språkförståelse för det som sägs.

Runt 2,5 års ålder gör man en första tal- och språkscreening på BVC. Då tittar man på om barnet kan följa enkla instruktioner som ”hämta bollen”, lägg bilen i sängen” osv. Barnet bör också, som minimum, kunna uttrycka sig i korta satser som ”mera macka”, ”åka bilen”, ”mamma komma” etc. Om barnet inte förstår instruktioner så bra, eller har få ord, eller kanske inte verkar så intresserad av att kommunicera, så remitterar BVC-sköterskan till logoped.

Vid 3 års ålder pratar barnet mer och mer i vuxenlika meningar och förstår alltmer. Självklart kan barnet inte tänka abstrakt än, trots detta kan barnet uttrycka sig om och kring abstrakta företeelser. Visst är det fascinerande?

Vid 4 års ålder bör barnet ha ett stort ordförråd och de flesta språkljud är på plats, d v s uttalet är i stort sett utvecklat. Det kan fortfarande vara lite svårt med sje- och tje-ljuden, och kanske med r-ljudet, men de andra ljuden brukar vara på plats. Även här gör BVC en kontroll att tal och språk. Om BVC-sköterskan märker att barnet har svårt att säga vissa ljud, eller om barnet har få ord eller svårt att uttrycka sig i meningar, eller kanske svårt att förstå när man berättar, så skrivs en remiss till logoped.

När barnet är runt 5 år så är grunden till språket lagd. Det som hela tiden fylls på, även i vuxen ålder, är ordförrådet.

Till sist vill jag säga. Fyll på med ord, det hjälper era barn genom livet.