Nedsatt språkförståelse – som att vara i ett främmande land

Ibland kan man behöva lite extra hjälp. En utsträckt hand, eller någon som tar sig tid att förklara.

Ibland kan man behöva lite extra hjälp. En utsträckt hand, eller någon som tar sig tid att förklara.

Tänk dig att du ofta får gissa dig till vad omgivningen menar. Att du som regel i stället för undantag saknar en del ords innebörd, och då menar jag inte bara ovanliga och konstiga ord, utan också högst vardagliga, som ”under”, ”bakom”, ”större”, ”fåtölj”, ”mindre”, ”sirap”, ”giraff” etc. För att inte tala om alla småord vi binder ihop våra meningar med. Vad är det för skillnad mellan bredvid och jämte, och varför och därför? Vad betyder egentligen då, om, således etc?

Tänk dig att du försöker läsa av andras kroppsspråk, och på bästa vis tolkar dem så att du också har lite lättare att uppfatta vad som sägs.

Det är som att vara i ett främmande land, där alla andra pratar ett annat språk än du. Du har precis bara lärt dig grunderna, och tyvärr har du också stora brister däri.

Missförstånd har blivit vardag. En del barn löser det med att dra sig undan. Andra med knytnävarna. Kanske låtsas man att man förstår. För barn med svårigheter vill ju vara som alla andra barn.

Så är det att ha nedsatt språkförståelse. Och det kan man ha när man har en språkstörning. Barn eller ungdomar som har en språkstörning med brister i språkförståelse har extra svårt att lära sig nya ord, de har som regel kommit igång sent med språket och saknar ofta ord i sitt eget ordförråd. Och förståelsen av vad andra säger, oftast både av innehållsord och mer grammatiska ord och uttryck är begränsad. När man har brister i sin språkförståelse är det oftast så att man också har svårt att själv uttrycka sig, men det behöver inte alltid vara så.

Här kommer några generella råd till dig som vuxen som underlättar för barn med nedsatt språkförståelse:

Tala enkelt. Det innebär korta ner dina meningar, förenkla ord eller förklara och visa mer med kroppsspråk vad du menar.

Var lyhörd för barnets signaler. Ser barnet osäkert ut? Tappar barnet fokus? Eller kanske blir försjunken i egna tankar? Det kan vara tecken på att hen inte har förstått. Lös det genom att fråga om hen vet vad hen ska göra, eller förtydliga det du just sa.

Du som vuxen bär ansvaret för att underlätta så att barnet förstår. Tänk på att barn alltid gör sitt bästa! Barn är av naturen nyfikna och vetgiriga. Men med en nedsatt språkförståelse har man svårt att be om hjälp, barnet kan ha svårt att ställa frågor som barn utan språkstörning gör av bara farten. Kanske är barnet heller inte helt medveten om att hen ibland missförstår.

Sammanhanget är A och O. Samtala om saker där de hör hemma. Prata om olika djur när ni läser en bok om djur eller besöker en djurpark. Prata matbegrepp i affären. Förklara ord och använd synonymer och använd alla sinnen! Titta, känn, beskriv, lyssna, lukta och smaka! Hör du hur koltrasten sjunger? Känn vad len kattungen är! Kan du komma på flera djur än kon som bor på bondgården? Oj vad surt det smakar av citronen, men apelsinen var söt och god.

Allt detta är exempel på hur man i vardagen kan arbeta för att underlätta för nedsatt språkförståelse.

Annonser

Tänkvärda ord från en förälder till barn med språkstörning

Som logoped var detta tänkvärda ord från Almas mamma. Vilket stöd behöver föräldrar till barn med språkstörning från oss som arbetar professionellt runt barnet? Almas mamma delar med sig en hel del tänkvärt. Läs vidare nedan på länken till bloggen ”minalma”.

Svar till Ivy.

Många elever har problem med att läsa – Hallandsposten

Så här borde alla kommuner arbeta för att komma tillrätta med den nedåtgående trenden kring svenska elevers läs-, skriv och språkliga förmåga. Läs mer nedan:

Många elever har problem med att läsa – Halmstad – www.hallandsposten.se.

Barnet och orden – om språk i förskolan

I detta program från UR får ni träffa barn med språkstörning och barn som stammar. Ni får också se hur man arbetar på en språkförskola, lyssna på logoped Carmela Miniscalco samt veta lite om Lidcombeprogrammet, en behandlingsmetod för förskolebarn som stammar.

Barnet och orden – om språk i förskolan : Vad är det som hindrar? – UR.se.

Munmotorik

Med munnen kan man göra massor, som att räcka ut tungan!

Oralmotorik, eller munmotorik på vanlig svenska, är de rörelser som vi gör med mun, tunga och läppar, gom och ansiktsmuskler för att kunna äta, dricka, le, skratta, pussa, räcka ut tungan och göra andra grimaser. Ja, kort sagt allt vi gör med munnen görs med munnens motorik. En annan mycket viktig funktion som munmotoriken fyller är att forma rörelserna för talet. Något som dessutom behövs är sensorik, d v s en fullgod känsel för hur man formar munrörelserna, så att det blir rätt inställda när man formar sitt tal. Oftast sköter sig dessa funktioner, d v s munmotorik och munsensorik, helt utan bekymmer. Men, för vissa barn fungerar det inte som det ska. Vuxna kan också ha bekymmer med munmotorik men det ämnet är inget jag fördjupar mig inom.

Det finns olika orsaker till begränsningar i munmotorik. Ofta ingår också begränsningar i sensoriken. Orsaken till svårigheterna kan vara medfödd eller förvärvad (något man drabbats av p g a skada eller sjukdom). Hos barn orsakas ofta svårigheterna av en försenad utveckling av munmotoriken eller av talrörelserna. Anatomiska begränsningar, d v s hur man ser ut, kan också finnas, t ex för stora halsmandlar, förstorad adenoid och kort tungband.

Här följer ett antal exempel på när barn kan ha munmotoriska svårigheter. Bebisar med sugsvårigheter och barn med ät-, svälj- och dricksvårigheter har någon form av munmotoriska svårigheter, ett exempel på orsak kan vara LKG (läpp-, käk-, och/eller gomspalt). Barn som dreglar (det är helt ok att dregla som bebis men om man fortfarande gör det upp i 2,5-3-års åldern bör man kolla upp det hos logoped), och munandas har också nedsättningar i munmotoriken men orsaken kan förstås vara flera, ett exempel kan vara förstorad adenoid (det man brukar kalla ”körtel bakom näsan”). Barn med olika funktionsnedsättningar eller syndrom kan ha begränsningar i de motoriska förmågorna, t ex Downs syndrom och CP-skada. Barn med sen/avvikande tal- och språkutveckling, som bl a har svårt med uttalet kan också ha munmotoriska svårigheter. Vissa barn kan ha begränsad mimik och kan därför ha svårt att visa känslouttryck.

Det finns många saker man kan göra för att barnet ska bli mer medvetet om sin mun. Det är kul att göra grimaser, blåsa såpbubblor och ljus eller fjädrar. Måla läpparna med läppstift och göra pussmun på spegeln. Fantasin sätter gränserna. Mer om munmotorisk träning kommer i inlägg längre fram. Tills dess, smacka lugnt!

20/10 – kom till Stadsbibliotekets barnavdelning Miini!

Den som inte gillar reklam gör sig inte besvär att läsa vidare. Alla andra är hjärtligt välkomna till Stadsbiblioteket Miini i Göteborg lördagen den 20 oktober 2012.. På Miini, barnavdelningen, har man en eftermiddag med fokus på tal- och språkutveckling. Miini är lokaliserad på Röhsska muséet.

Mellan kl 14-16 finns jag på plats för att svara på alla tänkbara frågor om barns tal, språk och kommunikation! Självklart finns också bibliotekarie.

Kanske känner ni någon som funderar om deras barn är sent med tal- och språkutvecklingen, har frågor om språkstörning eller som undrar om stamning, som har ett flerspråkigt barn, eller något helt annat. Tipsa dem gärna. Eller så är det just vi som möts.

Hjärtligt välkomna! Å ta en kik på Stadsbibliotekets länk till programmet.

Calendar View.

Länk

Missa inte 21 april 2012 med logoped på plats på barnavdelningen Miini på Stadsbiblioteket Göteborg!

Hälsar er varmt välkomna till en lördag i talets och språkets tecken, för de allra minsta på Göteborgs Stadsbiblioteks nya barnavdelning Miini! Den 21 april kl 11-17 är det drop-in för barn och föräldrar och där kommer man bl a få lyssna till sagor, få prova på babymassage på sin bebis och få tips om den senaste barnlitteraturen. Dessutom finns jag som logoped på plats mellan kl 14-16 för att svara på alla frågor som rör tal, språk och kommunikation hos barn! OBS! Miini ligger i Röhsska muséets lokaler.

Tipsa alla ni känner och så ses vi på Stadsbiblioteket i Göteborg! Väl mött!

Språkpuffen!

Måste tipsa om detta fina samarbete mellan logoped, bibliotek och Kultur i Väst, som lett fram till något som kallas för ”Språkpuffen”.

Språkpuffarna kan ses som ”bok på recept” för barn med sen tal- och språkutveckling. Det är vanliga barnböcker, som är indelade efter de språkområden som barnet behöver jobba med t ex ordförråd, lägesbegrepp, frågeord, färger etc. Efter att barnet har träffat logoped blir familjen rekommenderad vilka böcker som kan hjälpa till att stimulera tal- och språkutvecklingen. Böckerna finns att låna på biblioteket.

Som logoped verksam i Västra Götaland har jag själv god erfarenhet av dessa språkpuffar. Familjen får med sig ett eller flera av tipsen på böcker som man tycker är lämpliga för barnet att läsa i vardagen. Språkpuffarna är utformade på ett tilltalande och lättillgängligt sätt. De är i A4-format med bilder av framsidorna på aktuella böcker.

Gå in och titta själva på bifogad länk. Oavsett om ert/era barn har en språkstörning eller inte så får ni fina tips på bra barnböcker. Trevlig läsning!

Språkpuffar!

Logoped… vad är det?

”Jag arbetar som logoped”. När jag svarat det på frågan ”vad jobbar du med?” så har jag, utan att vara statistiker, 9 av 10 gånger mötts av ett osäkert ”jaha…” och en talande paus som visar det uppenbara och outtalade. Personen jag pratar med har ingen aaaaning om vad en logoped är. Somliga gissar att man arbetar med knän eller fötter, andra gissar talpedagog. Jag har fått fler förslag också. Men ingen (ja, förutom 1 av 10 personer som faktiskt känner till logopeder genom sitt arbete) gissar rätt.

Vad är då en logoped?

Legitimerad logoped är en av Socialstyrelsen skyddad yrkestitel. Läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter är andra exempel på professioner med legitimation.

Logoped är ett vårdyrke och man blir logoped genom att studera vid universitet i 4 år. I Sverige finns logopedprogrammet vid Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet och Linköpings universitet. Man läser logopedi, medicin, psykologi och språkvetenskap. Förutom teoretiska studier, ingår även praktik i logopedutbildningen. Det innebär att man som student är ute på t ex logopedmottagningar, strokeenheter osv och träffar patienter under handledning av en legitimerad logoped.

Logopeder har specialistkunskap inom allt som rör kommunikation, tal, språk, röst, ätande och sväljning samt munmotorik.

Logopeder är ofta yrkesverksamma inom vården på t ex logopedmottagningar, eller på barn- eller vuxenhabilitering, strokeenheter osv, men kan också finnas inom kommunen, t ex inom skolan, eller arbeta i privat regi.

Vem kan träffa en logoped?

Barn som är sena i utvecklingen gällande tal, språk och/eller kommunikation

Barn som går i skolan, som har problem med tal, språk, läs- och skriv

Barn och ungdomar som har svårt med ätande, sväljning och munmotorik

Barn, ungdomar och vuxna som stammar

Barn, ungdomar och vuxna som har problem med rösten, t ex heshet

Barn med läpp-, käk-, gomspalt

Barn- och ungdomar med olika typer av funktionshinder som leder till tal- och språksvårigheter, t ex barn med utvecklingsstörning, autism, Downs syndrom eller barn som fått hjärnskador genom t ex olycksfall etc

Vuxna som drabbats av hjärnskador som påverkar tal, språk, kommunikation och sväljning. Hjärnskadorna kan antingen bero på trauma/olyckor eller sjukdom så som stroke, MS, Parkinsons sjukdom, ALS osv

Personer som inte har någon röst, p g a cancer i struphuvudet

Kort och gott, logopeder är tal-, språk- och röst-experter!