Barnet och orden – om språk i förskolan

I detta program från UR får ni träffa barn med språkstörning och barn som stammar. Ni får också se hur man arbetar på en språkförskola, lyssna på logoped Carmela Miniscalco samt veta lite om Lidcombeprogrammet, en behandlingsmetod för förskolebarn som stammar.

Barnet och orden – om språk i förskolan : Vad är det som hindrar? – UR.se.

Annonser

Munmotorik

Med munnen kan man göra massor, som att räcka ut tungan!

Oralmotorik, eller munmotorik på vanlig svenska, är de rörelser som vi gör med mun, tunga och läppar, gom och ansiktsmuskler för att kunna äta, dricka, le, skratta, pussa, räcka ut tungan och göra andra grimaser. Ja, kort sagt allt vi gör med munnen görs med munnens motorik. En annan mycket viktig funktion som munmotoriken fyller är att forma rörelserna för talet. Något som dessutom behövs är sensorik, d v s en fullgod känsel för hur man formar munrörelserna, så att det blir rätt inställda när man formar sitt tal. Oftast sköter sig dessa funktioner, d v s munmotorik och munsensorik, helt utan bekymmer. Men, för vissa barn fungerar det inte som det ska. Vuxna kan också ha bekymmer med munmotorik men det ämnet är inget jag fördjupar mig inom.

Det finns olika orsaker till begränsningar i munmotorik. Ofta ingår också begränsningar i sensoriken. Orsaken till svårigheterna kan vara medfödd eller förvärvad (något man drabbats av p g a skada eller sjukdom). Hos barn orsakas ofta svårigheterna av en försenad utveckling av munmotoriken eller av talrörelserna. Anatomiska begränsningar, d v s hur man ser ut, kan också finnas, t ex för stora halsmandlar, förstorad adenoid och kort tungband.

Här följer ett antal exempel på när barn kan ha munmotoriska svårigheter. Bebisar med sugsvårigheter och barn med ät-, svälj- och dricksvårigheter har någon form av munmotoriska svårigheter, ett exempel på orsak kan vara LKG (läpp-, käk-, och/eller gomspalt). Barn som dreglar (det är helt ok att dregla som bebis men om man fortfarande gör det upp i 2,5-3-års åldern bör man kolla upp det hos logoped), och munandas har också nedsättningar i munmotoriken men orsaken kan förstås vara flera, ett exempel kan vara förstorad adenoid (det man brukar kalla ”körtel bakom näsan”). Barn med olika funktionsnedsättningar eller syndrom kan ha begränsningar i de motoriska förmågorna, t ex Downs syndrom och CP-skada. Barn med sen/avvikande tal- och språkutveckling, som bl a har svårt med uttalet kan också ha munmotoriska svårigheter. Vissa barn kan ha begränsad mimik och kan därför ha svårt att visa känslouttryck.

Det finns många saker man kan göra för att barnet ska bli mer medvetet om sin mun. Det är kul att göra grimaser, blåsa såpbubblor och ljus eller fjädrar. Måla läpparna med läppstift och göra pussmun på spegeln. Fantasin sätter gränserna. Mer om munmotorisk träning kommer i inlägg längre fram. Tills dess, smacka lugnt!