Nedsatt språkförståelse – som att vara i ett främmande land

Ibland kan man behöva lite extra hjälp. En utsträckt hand, eller någon som tar sig tid att förklara.

Ibland kan man behöva lite extra hjälp. En utsträckt hand, eller någon som tar sig tid att förklara.

Tänk dig att du ofta får gissa dig till vad omgivningen menar. Att du som regel i stället för undantag saknar en del ords innebörd, och då menar jag inte bara ovanliga och konstiga ord, utan också högst vardagliga, som ”under”, ”bakom”, ”större”, ”fåtölj”, ”mindre”, ”sirap”, ”giraff” etc. För att inte tala om alla småord vi binder ihop våra meningar med. Vad är det för skillnad mellan bredvid och jämte, och varför och därför? Vad betyder egentligen då, om, således etc?

Tänk dig att du försöker läsa av andras kroppsspråk, och på bästa vis tolkar dem så att du också har lite lättare att uppfatta vad som sägs.

Det är som att vara i ett främmande land, där alla andra pratar ett annat språk än du. Du har precis bara lärt dig grunderna, och tyvärr har du också stora brister däri.

Missförstånd har blivit vardag. En del barn löser det med att dra sig undan. Andra med knytnävarna. Kanske låtsas man att man förstår. För barn med svårigheter vill ju vara som alla andra barn.

Så är det att ha nedsatt språkförståelse. Och det kan man ha när man har en språkstörning. Barn eller ungdomar som har en språkstörning med brister i språkförståelse har extra svårt att lära sig nya ord, de har som regel kommit igång sent med språket och saknar ofta ord i sitt eget ordförråd. Och förståelsen av vad andra säger, oftast både av innehållsord och mer grammatiska ord och uttryck är begränsad. När man har brister i sin språkförståelse är det oftast så att man också har svårt att själv uttrycka sig, men det behöver inte alltid vara så.

Här kommer några generella råd till dig som vuxen som underlättar för barn med nedsatt språkförståelse:

Tala enkelt. Det innebär korta ner dina meningar, förenkla ord eller förklara och visa mer med kroppsspråk vad du menar.

Var lyhörd för barnets signaler. Ser barnet osäkert ut? Tappar barnet fokus? Eller kanske blir försjunken i egna tankar? Det kan vara tecken på att hen inte har förstått. Lös det genom att fråga om hen vet vad hen ska göra, eller förtydliga det du just sa.

Du som vuxen bär ansvaret för att underlätta så att barnet förstår. Tänk på att barn alltid gör sitt bästa! Barn är av naturen nyfikna och vetgiriga. Men med en nedsatt språkförståelse har man svårt att be om hjälp, barnet kan ha svårt att ställa frågor som barn utan språkstörning gör av bara farten. Kanske är barnet heller inte helt medveten om att hen ibland missförstår.

Sammanhanget är A och O. Samtala om saker där de hör hemma. Prata om olika djur när ni läser en bok om djur eller besöker en djurpark. Prata matbegrepp i affären. Förklara ord och använd synonymer och använd alla sinnen! Titta, känn, beskriv, lyssna, lukta och smaka! Hör du hur koltrasten sjunger? Känn vad len kattungen är! Kan du komma på flera djur än kon som bor på bondgården? Oj vad surt det smakar av citronen, men apelsinen var söt och god.

Allt detta är exempel på hur man i vardagen kan arbeta för att underlätta för nedsatt språkförståelse.

Annonser

Barnet och orden – om språk i förskolan

I detta program från UR får ni träffa barn med språkstörning och barn som stammar. Ni får också se hur man arbetar på en språkförskola, lyssna på logoped Carmela Miniscalco samt veta lite om Lidcombeprogrammet, en behandlingsmetod för förskolebarn som stammar.

Barnet och orden – om språk i förskolan : Vad är det som hindrar? – UR.se.

Prata och umgås med barn

Vad är det som gör att en del har så lätt för att prata med barn medan andra inte alls känner sig bekväma? Jag har förstås inte svaret. Däremot vet jag, att ett genuint intresse för vad barnet säger och gör, fångar barnets uppmärksamhet. Barn känner tydligt om man är intresserad av dem och vill veta mer.

Här följer några råd kring hur man pratar med barn. De tips jag ger gäller oavsett om man är förälder, eller en annan person i barnets närhet, som mor-, eller farförälder eller förskolepersonal.

  • Lyssna på vad barnet har att säga. Det märks om du är intresserad!
  • Fråga mindre! Det är lätt att man ställer många frågor till barn. ”Vad heter du? Vad gillar du då? Vad har du gjort idag?” osv… Jämför med hur det känns att vara på ett muntligt förhör. Man blir inte särskilt intresserad av att berätta så mycket om man hela tiden ska svara på frågor. Prova att berätta lite om dig själv i stället, t ex vad du har gjort på jobbet idag, eller vad du gillar att göra. Det kan locka barnet att berätta lite om sin dag på förskolan eller annat som barnet tänker på i stunden.
  • Prata med barn på barns vis. Det är lättare sagt än gjort. Men var uppmärksam på dig själv. Kanske använder du många och krångliga ord. Förklara i så fall med andra ord vad du menar. Det viktiga är att barnet förstår vad du säger. Ta lite pauser. Det gör inget om det är tyst ibland.
  • Förutom att prata med barn på barns vis blir det också lättare att tala om man är på samma fysiska nivå som barnet. Sätt dig på golvet, se vad barnet gör och häng med i barnets lek. Där finns mycket att prata om!
  • Barn älskar för det mesta böcker och sagor. Läs böcker för barnet, eller varför inte pratläs tillsammans. Berätta sagor eller historier för barnet, det är ofta mycket populärt. Låt barnet bestämma vad historien ska handla om, som huvudperson och vad personen ska göra etc.
  • Låt barnet vara med och göra saker, som att stoppa tvätt i tvättmaskinen, diska, duka, tvätta bilen, laga saker och handla. I vardagen finns massor att prata om och sätta ord på.
  • Lek tillsammans, rita och spela spel. Där finns mycket utrymme för prat.

Ju mer ni gör tillsammans, desto mer har ni att prata om!