Tittut i magen! Tidig kommunikation

Kära läsare!

Du som följer PrataMera kanske undrar varför det har dröjt så med nya inlägg. Förklaringen är helt enkelt en mix av lite för få timmar på dygnet, och kanske i viss mån skrivkramp.

Nåväl. Låt oss fördjupa oss i det jag nu vill förmedla till er. Kombinationen växande mage (jo, jag går i väntans tider) och kommunikationsfixerad logoped (kan man vara nåt annat i detta yrke undrar jag) leder fram till detta inlägg; några tankar om tidig kommunikation.

Den lilla människan inne i magen utvecklas helt vidunderligt snabbt. ”Redan i vecka 16 kan fostret höra och rycker till om något plötsligt ljud uppträder nära magen. Ljudnivån inne i magen är annars ganska dämpad. Ungefär som när man ligger i badet med öronen under vattnet. Barnet hör hela tiden ljud från mammans hjärta och tarmar. Kanske är det vanan vid ljud som är förklaringen till att vissa barn tycks sova bättre i rum som inte är helt tysta” (hämtat från 1177:s graviditetskalender).

Den lilla bebisen kan alltså höra sina föräldrars röster väldigt tidigt. Det betyder att när bebisen föds har han/hon redan lärt sig hur mamma och pappa låter och förstås också eventuella syskon.

Några tips för att tidigt knyta an till det lilla livet i magen och faktiskt kommunicera är:

  • Sjung för magen
  • Låt pappan/partnern sjunga och prata med magen
  • Finns där redan ett syskon så uppskattar blivande storebror eller storasyster mycket att få prata med krabaten i magen
  • Spela musik som du tycker om. Vissa barn kan somna lättare till musik de känner igen när de väl är födda
  • Massera magen. Det kan kännas skönt för dig, men även bebisen kan uppskatta kontakten.
  • När bebisen väl börjar märkas mer, d v s ger ifrån sig sparkar och bökar runt i allmänhet, är det mysigt att buffa lite, för att sedan invänta och få ett ”svar” i form av en liten spark!
Annonser

Ljuvliga barnböcker om känslor

Jag har fastnat för en författare som heter Moni Nilsson som bland annat skrivit böckerna om Tsatsiki. Böckerna jag tänker på är för de yngre barnen och handlar om Kompisen, den älskade nallen och hans följeslagerska och tillika ägare Olivia. Som förälder till barn i förskoleåldern blev jag oerhört glad över att hitta böckerna om Kompisen. Böckerna berör känslor genom barnets perspektiv – rått, ärligt och avskalat. Moni sätter ord på känslor på ett sätt som jag inte har läst tidigare. Det är känslor som tar över, som svallar och man sköljs över och blir påmind som vuxen om hur barn inte alltid kan förmedla hur och vad de känner. Bara ATT de känner väldigt starkt. Min övertygelse är att alla barn känner väl igen sig i dessa böcker och jag tror att böckerna kan vara en god hjälp i samtal om känslor som svallar över på både bredd och höjd.

Tillsammans med Per Gustavsson, illustratör och författare, har Moni Nilsson skapat dessa fantastiska bilderböcker för barn från någonstans mellan 3-6 år. Illustrationerna är levande och kompletterar texten på ett mycket fint sätt. Man kan riktigt se och ta på känslorna genom bilderna.

De böcker som finns om Kompisen och Olivia än så länge är:
Kompisen är för liten (2009)
Kompisen längtar (2010)
Kompisen blir arg (2011)
Kompisen blir argHär kommer ett stycke text citerad från ”Kompisen blir arg”. Texten är så talande, så levande. Läs och njut.
”Kompisen blir alldeles varm.
Som ett ångande strykjärn och en kokande kastrull.
Han vill slå.
Han vill spotta.
Han vill skrika.
– Dumma er!
En argeld brinner i honom.
Brinner och brinner.
Allt blir rött och svart.”

Nedsatt språkförståelse – som att vara i ett främmande land

Ibland kan man behöva lite extra hjälp. En utsträckt hand, eller någon som tar sig tid att förklara.

Ibland kan man behöva lite extra hjälp. En utsträckt hand, eller någon som tar sig tid att förklara.

Tänk dig att du ofta får gissa dig till vad omgivningen menar. Att du som regel i stället för undantag saknar en del ords innebörd, och då menar jag inte bara ovanliga och konstiga ord, utan också högst vardagliga, som ”under”, ”bakom”, ”större”, ”fåtölj”, ”mindre”, ”sirap”, ”giraff” etc. För att inte tala om alla småord vi binder ihop våra meningar med. Vad är det för skillnad mellan bredvid och jämte, och varför och därför? Vad betyder egentligen då, om, således etc?

Tänk dig att du försöker läsa av andras kroppsspråk, och på bästa vis tolkar dem så att du också har lite lättare att uppfatta vad som sägs.

Det är som att vara i ett främmande land, där alla andra pratar ett annat språk än du. Du har precis bara lärt dig grunderna, och tyvärr har du också stora brister däri.

Missförstånd har blivit vardag. En del barn löser det med att dra sig undan. Andra med knytnävarna. Kanske låtsas man att man förstår. För barn med svårigheter vill ju vara som alla andra barn.

Så är det att ha nedsatt språkförståelse. Och det kan man ha när man har en språkstörning. Barn eller ungdomar som har en språkstörning med brister i språkförståelse har extra svårt att lära sig nya ord, de har som regel kommit igång sent med språket och saknar ofta ord i sitt eget ordförråd. Och förståelsen av vad andra säger, oftast både av innehållsord och mer grammatiska ord och uttryck är begränsad. När man har brister i sin språkförståelse är det oftast så att man också har svårt att själv uttrycka sig, men det behöver inte alltid vara så.

Här kommer några generella råd till dig som vuxen som underlättar för barn med nedsatt språkförståelse:

Tala enkelt. Det innebär korta ner dina meningar, förenkla ord eller förklara och visa mer med kroppsspråk vad du menar.

Var lyhörd för barnets signaler. Ser barnet osäkert ut? Tappar barnet fokus? Eller kanske blir försjunken i egna tankar? Det kan vara tecken på att hen inte har förstått. Lös det genom att fråga om hen vet vad hen ska göra, eller förtydliga det du just sa.

Du som vuxen bär ansvaret för att underlätta så att barnet förstår. Tänk på att barn alltid gör sitt bästa! Barn är av naturen nyfikna och vetgiriga. Men med en nedsatt språkförståelse har man svårt att be om hjälp, barnet kan ha svårt att ställa frågor som barn utan språkstörning gör av bara farten. Kanske är barnet heller inte helt medveten om att hen ibland missförstår.

Sammanhanget är A och O. Samtala om saker där de hör hemma. Prata om olika djur när ni läser en bok om djur eller besöker en djurpark. Prata matbegrepp i affären. Förklara ord och använd synonymer och använd alla sinnen! Titta, känn, beskriv, lyssna, lukta och smaka! Hör du hur koltrasten sjunger? Känn vad len kattungen är! Kan du komma på flera djur än kon som bor på bondgården? Oj vad surt det smakar av citronen, men apelsinen var söt och god.

Allt detta är exempel på hur man i vardagen kan arbeta för att underlätta för nedsatt språkförståelse.

Bebis+fika – Barns språkutveckling på Linnéstadens och Majornas bibliotek, Göteborg 2013

För er Göteborgsföräldrar med bebisar så kommer två tillfällen att lyssna på mig när jag pratar om barns språkutveckling! Dels i Linnestadens bibliotek 5:e februari, se länken nedan, men också i Majornas bibliotek, den 7:e februari. OBS! Begränsat antal platser som bokas via respektive bibliotek. Välkomna!

Bebis+fika -Barns språkutveckling på Linnéstadens bibliotek tis 5 feb. – Göteborgs Stad.

20/10 – kom till Stadsbibliotekets barnavdelning Miini!

Den som inte gillar reklam gör sig inte besvär att läsa vidare. Alla andra är hjärtligt välkomna till Stadsbiblioteket Miini i Göteborg lördagen den 20 oktober 2012.. På Miini, barnavdelningen, har man en eftermiddag med fokus på tal- och språkutveckling. Miini är lokaliserad på Röhsska muséet.

Mellan kl 14-16 finns jag på plats för att svara på alla tänkbara frågor om barns tal, språk och kommunikation! Självklart finns också bibliotekarie.

Kanske känner ni någon som funderar om deras barn är sent med tal- och språkutvecklingen, har frågor om språkstörning eller som undrar om stamning, som har ett flerspråkigt barn, eller något helt annat. Tipsa dem gärna. Eller så är det just vi som möts.

Hjärtligt välkomna! Å ta en kik på Stadsbibliotekets länk till programmet.

Calendar View.

Länk

Jag vill tipsa er om en mycket bra blogg som drivs av en förskole- och grundskolelärare Maria Wedar. Hon ger tips på gratis pedagogiskt material men också material för tal, språk och kommunikation.

Man kan ladda ner alltifrån ett jättefint ballongspel till att få tips på olika pyssel men också diverse språkmaterial! Här finns också tips på TAKK-material. Detta är bara några få saker ur en välfylld materialbank. Väl värt ett besök!

http://www.forskoleburken.com/

The birth of a word – Hur ”gaga” blir ”vatten”.

Fantastisk videoföreläsning om hur språkutvecklingen hos barn går till, genom tusentals timmar videofilm av en liten kille. Häpnandsväckande, och mycket intressant. Titta själva!

Deb Roy: The birth of a word | Video on TED.com.

Länk

Missa inte 21 april 2012 med logoped på plats på barnavdelningen Miini på Stadsbiblioteket Göteborg!

Hälsar er varmt välkomna till en lördag i talets och språkets tecken, för de allra minsta på Göteborgs Stadsbiblioteks nya barnavdelning Miini! Den 21 april kl 11-17 är det drop-in för barn och föräldrar och där kommer man bl a få lyssna till sagor, få prova på babymassage på sin bebis och få tips om den senaste barnlitteraturen. Dessutom finns jag som logoped på plats mellan kl 14-16 för att svara på alla frågor som rör tal, språk och kommunikation hos barn! OBS! Miini ligger i Röhsska muséets lokaler.

Tipsa alla ni känner och så ses vi på Stadsbiblioteket i Göteborg! Väl mött!

Prata och umgås med barn

Vad är det som gör att en del har så lätt för att prata med barn medan andra inte alls känner sig bekväma? Jag har förstås inte svaret. Däremot vet jag, att ett genuint intresse för vad barnet säger och gör, fångar barnets uppmärksamhet. Barn känner tydligt om man är intresserad av dem och vill veta mer.

Här följer några råd kring hur man pratar med barn. De tips jag ger gäller oavsett om man är förälder, eller en annan person i barnets närhet, som mor-, eller farförälder eller förskolepersonal.

  • Lyssna på vad barnet har att säga. Det märks om du är intresserad!
  • Fråga mindre! Det är lätt att man ställer många frågor till barn. ”Vad heter du? Vad gillar du då? Vad har du gjort idag?” osv… Jämför med hur det känns att vara på ett muntligt förhör. Man blir inte särskilt intresserad av att berätta så mycket om man hela tiden ska svara på frågor. Prova att berätta lite om dig själv i stället, t ex vad du har gjort på jobbet idag, eller vad du gillar att göra. Det kan locka barnet att berätta lite om sin dag på förskolan eller annat som barnet tänker på i stunden.
  • Prata med barn på barns vis. Det är lättare sagt än gjort. Men var uppmärksam på dig själv. Kanske använder du många och krångliga ord. Förklara i så fall med andra ord vad du menar. Det viktiga är att barnet förstår vad du säger. Ta lite pauser. Det gör inget om det är tyst ibland.
  • Förutom att prata med barn på barns vis blir det också lättare att tala om man är på samma fysiska nivå som barnet. Sätt dig på golvet, se vad barnet gör och häng med i barnets lek. Där finns mycket att prata om!
  • Barn älskar för det mesta böcker och sagor. Läs böcker för barnet, eller varför inte pratläs tillsammans. Berätta sagor eller historier för barnet, det är ofta mycket populärt. Låt barnet bestämma vad historien ska handla om, som huvudperson och vad personen ska göra etc.
  • Låt barnet vara med och göra saker, som att stoppa tvätt i tvättmaskinen, diska, duka, tvätta bilen, laga saker och handla. I vardagen finns massor att prata om och sätta ord på.
  • Lek tillsammans, rita och spela spel. Där finns mycket utrymme för prat.

Ju mer ni gör tillsammans, desto mer har ni att prata om!