Tips på material för talträning och film om språkutveckling

Solveig Embring är en erfaren logoped som i vår logopedvärld är känd för det omfattande bildmaterial hon skapade för många år sedan. Bilderna gick länge under namnet ”Embring-bilder”. Än idag använder många verksamma logopeder materialet, och många barn har genom åren lärt sig hitta uttal av svåra ljud genom att t ex spela memory, lotto eller Finns i sjön med bilderna 🙂 Det finns också t ex bilder som hjälper till att utveckla meningsbyggnaden.

För den som vill veta mer om språkutvecklingen under barnets första levnadsår så har Solveig också gjort en film om just detta.

Klicka på länken till Solveigs hemsida nedan i bilden!

Exempel på Embringbilder, hämtade från Solveig Embrings hemsida ”Solpensel”.   solpensel – Solveig Embring –.

Annonser

Bebis+fika – Barns språkutveckling på Linnéstadens och Majornas bibliotek, Göteborg 2013

För er Göteborgsföräldrar med bebisar så kommer två tillfällen att lyssna på mig när jag pratar om barns språkutveckling! Dels i Linnestadens bibliotek 5:e februari, se länken nedan, men också i Majornas bibliotek, den 7:e februari. OBS! Begränsat antal platser som bokas via respektive bibliotek. Välkomna!

Bebis+fika -Barns språkutveckling på Linnéstadens bibliotek tis 5 feb. – Göteborgs Stad.

20/10 – kom till Stadsbibliotekets barnavdelning Miini!

Den som inte gillar reklam gör sig inte besvär att läsa vidare. Alla andra är hjärtligt välkomna till Stadsbiblioteket Miini i Göteborg lördagen den 20 oktober 2012.. På Miini, barnavdelningen, har man en eftermiddag med fokus på tal- och språkutveckling. Miini är lokaliserad på Röhsska muséet.

Mellan kl 14-16 finns jag på plats för att svara på alla tänkbara frågor om barns tal, språk och kommunikation! Självklart finns också bibliotekarie.

Kanske känner ni någon som funderar om deras barn är sent med tal- och språkutvecklingen, har frågor om språkstörning eller som undrar om stamning, som har ett flerspråkigt barn, eller något helt annat. Tipsa dem gärna. Eller så är det just vi som möts.

Hjärtligt välkomna! Å ta en kik på Stadsbibliotekets länk till programmet.

Calendar View.

The birth of a word – Hur ”gaga” blir ”vatten”.

Fantastisk videoföreläsning om hur språkutvecklingen hos barn går till, genom tusentals timmar videofilm av en liten kille. Häpnandsväckande, och mycket intressant. Titta själva!

Deb Roy: The birth of a word | Video on TED.com.

Länk

Missa inte 21 april 2012 med logoped på plats på barnavdelningen Miini på Stadsbiblioteket Göteborg!

Hälsar er varmt välkomna till en lördag i talets och språkets tecken, för de allra minsta på Göteborgs Stadsbiblioteks nya barnavdelning Miini! Den 21 april kl 11-17 är det drop-in för barn och föräldrar och där kommer man bl a få lyssna till sagor, få prova på babymassage på sin bebis och få tips om den senaste barnlitteraturen. Dessutom finns jag som logoped på plats mellan kl 14-16 för att svara på alla frågor som rör tal, språk och kommunikation hos barn! OBS! Miini ligger i Röhsska muséets lokaler.

Tipsa alla ni känner och så ses vi på Stadsbiblioteket i Göteborg! Väl mött!

Tal-språk-kommunikation – vad är det?

Bloom, L & Lahey, M. Language development and language disorders. New York, Wiley, 1978

För folk i allmänhet så är inte skillnaden mellan tal, språk och kommunikation viktig. När barn börjar prata så säger man ofta att ”talet har kommit igång”. Det stämmer, men bara delvis. Som *logoped gör man skillnad mellan tal, språk och kommunikation.

Talet (Form på engelska) är det som kommer ut, det vi hör, när en person pratar. När vi talar så använder vi språkljud som vi sätter ihop till ord och dessa sammanfogar vi till meningar med en viss innebörd. Uttalet är språkljuden och ingår i talet. Talet kan låta olika hos olika personer för att vi artikulerar ljuden på lite olika sätt, och vi har olika dialekter. Talet kan förstås låta mycket olika om vi talar olika språk där språkljud skiljer sig åt, liksom satsmelodi och betoning.

Språket (Content på engelska) är innehållet i det vi säger. Det är alla ord som vi har samlade i vår språkbank i hjärnan, och det är kunskapen om vad orden betyder, och hur man sätter ihop orden till betydelsefulla meningar som andra kan förstå. Även om vi har olika modersmål så har alla ett inre språk där man formulerar tankar och idéer, och bearbetar sin verklighet.

Kommunikation (Use på engelska) uppstår mellan två individer när de samtalar med varandra. Vi säger så mycket mer än bara ord när vi pratar med varandra. Vi kommunicerar med kroppsspråk och mimik, vi visar att vi håller med, eller att vi är tveksamma. Vi visar att vi lyssnar eller att vi inte är intresserade. Allt detta och många andra subtila signaler använder vi när vi kommunicerar med varandra. Det är tack vare den icke-verbala kommunikationen vi ändå kan göra oss hjälpligt förstådda när vi pratar med någon som talar ett språk vi inte kan.

Bloom-Lahey´s modell över tal (form), språk (content), kommunikation (use) är allmänt vedertagen inom logopedvärlden för att beskriva hur barn utvecklar just tal, språk och kommunikation. Bilden som beskriver modellen är hämtad från http://www.slc.cambridgeshire.nhs.uk

*Logoped: expert på tal-, språk-, kommunikations-, röst- och sväljproblematik hos barn, ungdomar och vuxna

Vägvisare för typisk språkutveckling

Fyll på med ord, det hjälper era barn genom livet

Variationen kan vara stor när det gäller hur tal- och språkutveckling ser ut från individ till individ. Jag tror att ni nickar igenkännande, för som förälder får man ofta se denna variation även inom den egna familjen. Storasyster kanske var tidig med att komma igång att prata, och ni har alltid upplevt henne som pratglad med många ord. Lillebror däremot, har hela tiden varit lite sen med talet och språket, men istället har han varit mycket tidig motoriskt och duktig på att klättra och sparka boll.

Vad kan man då vänta sig att barn ”ska kunna” när det gäller tal och språk? Jag tänkte ge er en generell vägvisare, för vad som ligger inom normalvariationen. Ni kan då lyssna på ert barn och säkert känna igen många saker. För hos de flesta barn är det inget bekymmer med tal, språk eller kommunikation.

Upplever ni däremot att ert barn är sent med tal, språk eller kommunikation, rekommenderar jag att ni pratar med er BVC-sköterska. Hon (det är oftast en kvinna) kan skriva remiss till logoped. Det går också fint att ta kontakt direkt med närmaste logopedmottagning för rådgivning. Utifrån vad ni berättar bedömer logopeden om ert barn behöver komma till logoped eller inte.

Omkring året så kommer oftast de första orden. Detta är en fantastisk milstolpe för alla föräldrar! Det är inte en slump att de första orden ofta handlar om det som är viktigt för barnet, och som finns i dess omedelbara närhet. Det kan också röra sig om ord som visar vad barnet vill. Vanliga första ord är ”mamma”, ”pappa”, ”lampa”, ”titta”, ”mera”, ”upp” osv. Man brukar säga att när barnet använder tio ord så förstår barnet det femdubbla!

Ni kommer kanske protestera, och tänka att barn pratar väl mycket tidigare än så. Och det är ju sant för flera. En del barn säger sina första ord innan året, redan vid 9 månader och andra tar längre tid på sig och börjar komma igång i 1,5-årsåldern istället. Dessutom har ni sedan länge ”pratat” med ert barn utan ord, eftersom små barn tidigt kommunicerar med kroppsspråk och mimik, joller, skratt och skrik.

Ordförrådet utvecklas sedan i ganska långsam takt, men runt 1,5 år kommer ordförrådsspurten! Å då går det undan! Helt plötsligt pratar barnet i 2-ordssatser. Det kommer nya ord varje dag. Och ni hänger inte med och funderar över vart barnet lärt sig alla ord. För att kunna prata i 2-ordssatser behöver barnet både funktionsord (mera, vänta, nej, åka osv) och innehållsord (mamma, pappa, nalle etc). Som tidigare nämnts förstår barnet mycket mer än det själv kan uttrycka. Grunden till att uttrycka sig ligger på att barnet har en språkförståelse för det som sägs.

Runt 2,5 års ålder gör man en första tal- och språkscreening på BVC. Då tittar man på om barnet kan följa enkla instruktioner som ”hämta bollen”, lägg bilen i sängen” osv. Barnet bör också, som minimum, kunna uttrycka sig i korta satser som ”mera macka”, ”åka bilen”, ”mamma komma” etc. Om barnet inte förstår instruktioner så bra, eller har få ord, eller kanske inte verkar så intresserad av att kommunicera, så remitterar BVC-sköterskan till logoped.

Vid 3 års ålder pratar barnet mer och mer i vuxenlika meningar och förstår alltmer. Självklart kan barnet inte tänka abstrakt än, trots detta kan barnet uttrycka sig om och kring abstrakta företeelser. Visst är det fascinerande?

Vid 4 års ålder bör barnet ha ett stort ordförråd och de flesta språkljud är på plats, d v s uttalet är i stort sett utvecklat. Det kan fortfarande vara lite svårt med sje- och tje-ljuden, och kanske med r-ljudet, men de andra ljuden brukar vara på plats. Även här gör BVC en kontroll att tal och språk. Om BVC-sköterskan märker att barnet har svårt att säga vissa ljud, eller om barnet har få ord eller svårt att uttrycka sig i meningar, eller kanske svårt att förstå när man berättar, så skrivs en remiss till logoped.

När barnet är runt 5 år så är grunden till språket lagd. Det som hela tiden fylls på, även i vuxen ålder, är ordförrådet.

Till sist vill jag säga. Fyll på med ord, det hjälper era barn genom livet.

Spädbarn kan prata, jag lovar

Det här med barn och språkutvecklingen är kanske inget man tänker på. I alla fall inte när det flyter på. Att lära sig sitt modersmål är väl nåt som alla gör. För barn lär sig ju så lätt. Eller?

Faktum är att för de flesta barn är det just så. Det flyter på. Redan i mammas mage känner barnet igen föräldrarnas röster i den senare delen av graviditeten. Och det är sedan länge känt att barn under sin allra första tid snabbt lär sig hur mamma och pappa ser ut, och föredrar deras röster, ansikten och doft framför andra människors. Som spädbarn är det ju oerhört viktigt att vara mottaglig för intryck, att vara kommunikativ och ge kontakt. Just för att få en trygg famn som tar hand om en. Allt eftersom ger barnet ifrån sig mer varierade ljud än bara ett och samma skrik för alla behov. Ganska snabbt lär sig föräldrarna att tyda de olika skriken. Det lilla barnet har börjat kommunicera sina olika behov som ”nu vill jag ha mat” eller ”byt min blöja, den är blöt” eller kanske bara ”jag vill vara nära dig mamma”.

Allt eftersom barnet blivit någon/några månader utvecklar barnet ett mer varierat joller med vokaler och barnet ger mer kontakt och samspelar mer. Redan så här tidigt tränas barnet att bli en kommunicerande varelse. Alla som har barn, eller har träffat en liten bebis, måste medge att även om detta lilla under inte har några ord, så nog är det så att den lilla varelsen pratar med en? Man får ett leende, en förväntansfull min, du ler automatiskt tillbaka och säger något mjukt och med din allra lenaste röst kommer en kommentar i stil med ”Hej du. Du är allt en liten goding…” Å så väntar du åter förväntansfullt på bebisens nästa lilla uttryck eller blick. Detta mina vänner, är början på talets och språkets fantastiska utveckling! Och den är ännu i sin linda.

Mer om språkutveckling kommer en annan dag. På återseende!

Tadam!

Så är den igång! Bloggen om barns tal, språk och kommunikation. Det är med förväntan som jag nu skriver de första raderna. Det är så mycket man kan säga om barns språkutveckling. Jag nöjer mig i denna stund med att säga; Det finns ingen som vet exakt hur denna fantastiska förmåga utvecklas i detalj. Som logoped har jag dock en hel del kunskap jag vill dela med mig av till er.

Visste ni t ex att barns joller är en träning i att lära sig språkljuden? Har man inte tränat sig i att låta och härma är det naturligtvis svårare att utveckla ett eget tal. En annan finurlig grej med språkutvecklingen är att från början låter alla bebisar likadant oavsett vilket språk de växer upp med. Men ganska snabbt inser barnet att det ska vara extra lyhörd för det egna modersmålet. Detta innebär också att barnet i sitt joller också går igenom ljud som inte ens finns i det egna modersmålet.

Visste ni att barns tidigaste ord som ofta låter ”mam ma” eller ”pa pa” från början inte betyder mamma och pappa från barnets sida? Detta är stavelsejoller som alla barn provar oavsett språk eftersom det består av tidiga ljud som barnet testar att binda ihop till stavelser. Men ganska snabbt lär sig barnet den oerhörda tillfredställelse som det innebär att få mammas eller pappas omedelbara och mycket uppskattande uppmärksamhet. Först då, har ”mam ma” eller ”pa pa” fått betydelse och innehåll.

Några smakprov på vad jag kommer att dela med mig av. Ser fram emot era funderingar och frågor!