Tittut i magen! Tidig kommunikation

Kära läsare!

Du som följer PrataMera kanske undrar varför det har dröjt så med nya inlägg. Förklaringen är helt enkelt en mix av lite för få timmar på dygnet, och kanske i viss mån skrivkramp.

Nåväl. Låt oss fördjupa oss i det jag nu vill förmedla till er. Kombinationen växande mage (jo, jag går i väntans tider) och kommunikationsfixerad logoped (kan man vara nåt annat i detta yrke undrar jag) leder fram till detta inlägg; några tankar om tidig kommunikation.

Den lilla människan inne i magen utvecklas helt vidunderligt snabbt. ”Redan i vecka 16 kan fostret höra och rycker till om något plötsligt ljud uppträder nära magen. Ljudnivån inne i magen är annars ganska dämpad. Ungefär som när man ligger i badet med öronen under vattnet. Barnet hör hela tiden ljud från mammans hjärta och tarmar. Kanske är det vanan vid ljud som är förklaringen till att vissa barn tycks sova bättre i rum som inte är helt tysta” (hämtat från 1177:s graviditetskalender).

Den lilla bebisen kan alltså höra sina föräldrars röster väldigt tidigt. Det betyder att när bebisen föds har han/hon redan lärt sig hur mamma och pappa låter och förstås också eventuella syskon.

Några tips för att tidigt knyta an till det lilla livet i magen och faktiskt kommunicera är:

• Sjung för magen
• Låt pappan/partnern sjunga och prata med magen
• Finns där redan ett syskon så uppskattar blivande storebror eller storasyster mycket att få prata med krabaten i magen
• Spela musik som du tycker om. Vissa barn kan somna lättare till musik de känner igen när de väl är födda
• Massera magen. Det kan kännas skönt för dig, men även bebisen kan uppskatta kontakten.
• När bebisen väl börjar märkas mer, d v s ger ifrån sig sparkar och bökar runt i allmänhet, är det mysigt att buffa lite, för att sedan invänta och få ett ”svar” i form av en liten spark!

Nedsatt språkförståelse – som att vara i ett främmande land

Ibland kan man behöva lite extra hjälp. En utsträckt hand, eller någon som tar sig tid att förklara.

Tänk dig att du ofta får gissa dig till vad omgivningen menar. Att du som regel i stället för undantag saknar en del ords innebörd, och då menar jag inte bara ovanliga och konstiga ord, utan också högst vardagliga, som ”under”, ”bakom”, ”större”, ”fåtölj”, ”mindre”, ”sirap”, ”giraff” etc. För att inte tala om alla småord vi binder ihop våra meningar med. Vad är det för skillnad mellan bredvid och jämte, och varför och därför? Vad betyder egentligen då, om, således etc?

Tänk dig att du försöker läsa av andras kroppsspråk, och på bästa vis tolkar dem så att du också har lite lättare att uppfatta vad som sägs.

Det är som att vara i ett främmande land, där alla andra pratar ett annat språk än du. Du har precis bara lärt dig grunderna, och tyvärr har du också stora brister däri.

Missförstånd har blivit vardag. En del barn löser det med att dra sig undan. Andra med knytnävarna. Kanske låtsas man att man förstår. För barn med svårigheter vill ju vara som alla andra barn.

Så är det att ha nedsatt språkförståelse. Och det kan man ha när man har en språkstörning. Barn eller ungdomar som har en språkstörning med brister i språkförståelse har extra svårt att lära sig nya ord, de har som regel kommit igång sent med språket och saknar ofta ord i sitt eget ordförråd. Och förståelsen av vad andra säger, oftast både av innehållsord och mer grammatiska ord och uttryck är begränsad. När man har brister i sin språkförståelse är det oftast så att man också har svårt att själv uttrycka sig, men det behöver inte alltid vara så.

Här kommer några generella råd till dig som vuxen som underlättar för barn med nedsatt språkförståelse:

Tala enkelt. Det innebär korta ner dina meningar, förenkla ord eller förklara och visa mer med kroppsspråk vad du menar.

Var lyhörd för barnets signaler. Ser barnet osäkert ut? Tappar barnet fokus? Eller kanske blir försjunken i egna tankar? Det kan vara tecken på att hen inte har förstått. Lös det genom att fråga om hen vet vad hen ska göra, eller förtydliga det du just sa.

Du som vuxen bär ansvaret för att underlätta så att barnet förstår. Tänk på att barn alltid gör sitt bästa! Barn är av naturen nyfikna och vetgiriga. Men med en nedsatt språkförståelse har man svårt att be om hjälp, barnet kan ha svårt att ställa frågor som barn utan språkstörning gör av bara farten. Kanske är barnet heller inte helt medveten om att hen ibland missförstår.

Sammanhanget är A och O. Samtala om saker där de hör hemma. Prata om olika djur när ni läser en bok om djur eller besöker en djurpark. Prata matbegrepp i affären. Förklara ord och använd synonymer och använd alla sinnen! Titta, känn, beskriv, lyssna, lukta och smaka! Hör du hur koltrasten sjunger? Känn vad len kattungen är! Kan du komma på flera djur än kon som bor på bondgården? Oj vad surt det smakar av citronen, men apelsinen var söt och god.

Allt detta är exempel på hur man i vardagen kan arbeta för att underlätta för nedsatt språkförståelse.

Barnet och orden – om språk i förskolan

I detta program från UR får ni träffa barn med språkstörning och barn som stammar. Ni får också se hur man arbetar på en språkförskola, lyssna på logoped Carmela Miniscalco samt veta lite om Lidcombeprogrammet, en behandlingsmetod för förskolebarn som stammar.

Barnet och orden – om språk i förskolan : Vad är det som hindrar? – UR.se.

Munmotorik

Med munnen kan man göra massor, som att räcka ut tungan!

Oralmotorik, eller munmotorik på vanlig svenska, är de rörelser som vi gör med mun, tunga och läppar, gom och ansiktsmuskler för att kunna äta, dricka, le, skratta, pussa, räcka ut tungan och göra andra grimaser. Ja, kort sagt allt vi gör med munnen görs med munnens motorik. En annan mycket viktig funktion som munmotoriken fyller är att forma rörelserna för talet. Något som dessutom behövs är sensorik, d v s en fullgod känsel för hur man formar munrörelserna, så att det blir rätt inställda när man formar sitt tal. Oftast sköter sig dessa funktioner, d v s munmotorik och munsensorik, helt utan bekymmer. Men, för vissa barn fungerar det inte som det ska. Vuxna kan också ha bekymmer med munmotorik men det ämnet är inget jag fördjupar mig inom.

Det finns olika orsaker till begränsningar i munmotorik. Ofta ingår också begränsningar i sensoriken. Orsaken till svårigheterna kan vara medfödd eller förvärvad (något man drabbats av p g a skada eller sjukdom). Hos barn orsakas ofta svårigheterna av en försenad utveckling av munmotoriken eller av talrörelserna. Anatomiska begränsningar, d v s hur man ser ut, kan också finnas, t ex för stora halsmandlar, förstorad adenoid och kort tungband.

Här följer ett antal exempel på när barn kan ha munmotoriska svårigheter. Bebisar med sugsvårigheter och barn med ät-, svälj- och dricksvårigheter har någon form av munmotoriska svårigheter, ett exempel på orsak kan vara LKG (läpp-, käk-, och/eller gomspalt). Barn som dreglar (det är helt ok att dregla som bebis men om man fortfarande gör det upp i 2,5-3-års åldern bör man kolla upp det hos logoped), och munandas har också nedsättningar i munmotoriken men orsaken kan förstås vara flera, ett exempel kan vara förstorad adenoid (det man brukar kalla ”körtel bakom näsan”). Barn med olika funktionsnedsättningar eller syndrom kan ha begränsningar i de motoriska förmågorna, t ex Downs syndrom och CP-skada. Barn med sen/avvikande tal- och språkutveckling, som bl a har svårt med uttalet kan också ha munmotoriska svårigheter. Vissa barn kan ha begränsad mimik och kan därför ha svårt att visa känslouttryck.

Det finns många saker man kan göra för att barnet ska bli mer medvetet om sin mun. Det är kul att göra grimaser, blåsa såpbubblor och ljus eller fjädrar. Måla läpparna med läppstift och göra pussmun på spegeln. Fantasin sätter gränserna. Mer om munmotorisk träning kommer i inlägg längre fram. Tills dess, smacka lugnt!

20/10 – kom till Stadsbibliotekets barnavdelning Miini!

Den som inte gillar reklam gör sig inte besvär att läsa vidare. Alla andra är hjärtligt välkomna till Stadsbiblioteket Miini i Göteborg lördagen den 20 oktober 2012.. På Miini, barnavdelningen, har man en eftermiddag med fokus på tal- och språkutveckling. Miini är lokaliserad på Röhsska muséet.

Mellan kl 14-16 finns jag på plats för att svara på alla tänkbara frågor om barns tal, språk och kommunikation! Självklart finns också bibliotekarie.

Kanske känner ni någon som funderar om deras barn är sent med tal- och språkutvecklingen, har frågor om språkstörning eller som undrar om stamning, som har ett flerspråkigt barn, eller något helt annat. Tipsa dem gärna. Eller så är det just vi som möts.

Hjärtligt välkomna! Å ta en kik på Stadsbibliotekets länk till programmet.

Calendar View.

Språkstörning är som att åka trehjuling

Här kommer ett så fint blogginlägg av en förälder till en flicka med språkstörning. Läs och begrunda ”Åka trehjuling” i ”minalma”. Sprid vidare till andra.

Citatet ”språkstörning är som att sitta på en trehjuling när alla andra kör sportbil” säger mer om språkstörning än vad många forskare ens kommer i närheten av, när de ska beskriva hur det kan vara att ha en språkstörning.

Åka trehjuling | minalma.

The birth of a word – Hur ”gaga” blir ”vatten”.

Fantastisk videoföreläsning om hur språkutvecklingen hos barn går till, genom tusentals timmar videofilm av en liten kille. Häpnandsväckande, och mycket intressant. Titta själva!

Deb Roy: The birth of a word | Video on TED.com.

Kom igång med TAKK

Tidigare har jag skrivit om TAKK, och hur man kan hjälpa barn som på något sätt är sena i sin språkutveckling, eller kanske inte har förutsättningarna att tala på vanligt vis, att komma igång med sin kommunikation genom Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation.

Här följer enkla råd för att komma igång med TAKK:

• Välj tecken utifrån barnets, och familjens behov. Det är ni som känner barnet som vet vad som är viktigt, vad han/hon vill förmedla och göra och faktiskt också vill kunna säga nej till.

• Vi är ofta snabba på att välja ut tecken för substantivord (mamma, pappa, boll, lampa, mat etc) men om man tittar på barns typiska språkutveckling så är många av de första orden ”funktionsord”, d v s ord som talar om vad barnet vill, t ex ”upp”, ”vänta”, ”mera”, ”kom”, ”äta” etc. Så teckna därför även dessa ord!!

• Börja teckna i en återkommande vardagssituation, som när ni äter, på- och avklädning, läser böcker eller liknande. Detta för att få in en vana att teckna. Ni kommer också märka att helt plötsligt har ni lärt er en hel del tecken, och då kan det vara dags att fylla på med nya.

• Alla ska teckna! Genom TAKK vill vi förmedla till barnet att det finns olika sätt att kommunicera på. Vi vill visa att det viktiga är inte hur man kommunicerar (med ord, gester, mimik, bildstöd…) utan att man kommunicerar och gör sig förstådd. Det innebär att alla i barnets omgivning ska teckna. Familj, förskola, mor- och farföräldrar och andra i barnets omgivning.

• Ha tålamod! Det finns vissa barn som har behov av TAKK för att bättre förstå vad som sägs, och det är inte alls säkert att de kommer att teckna särskilt mycket själva. Däremot har de mycket gott stöd av att det talade språket förstärks med tecken. Sedan finns det barn som förstår väl, men som inte kan uttrycka sig med ord som snabbt ser vinsten med TAKK och börjar teckna mer och mer själva. Det vanliga är att det tar tid innan barnet själv tar till tecken. Som sagt, var tålmodig.

• Sätt upp bilder på tecken i de sammanhang där de tecknas. T ex vid handfatet sätter ni upp bilder på ”tvätta”, ”händer”, ”ansikte”, ”tvål” och ”handuk”. På kylskåpet kan ni sätta upp mat-tecken, i hallen tecken för ytterkläder, skor och stövlar, på leksakslådorna bilder med tecken på leksakerna som ska vara däri.

• Det finns ett stort utbud av bra teckenmaterial, bl a från Teckenhatten och Ellas och Ritade tecken. Hör med ert lokala biblioteket och naturligtvis kan ni köpa eget material. Det kan t ex vara bra att investera i en liten bok att ha med sig i väskan, t ex ”Fickhatten” från Teckenhatten. Nu när många har smartphones, läsplattor och tillgång till internet i stort sett överallt är också det digitala utbudet enormt.

• För tips på bra teckenmaterial kolla in mina länktips och glöm inte att kika i din smartphones eller läsplattas ”app-affär”, där finns troligtvis någon form av tecken-app att ladda ner för en billig peng.

Lycka till!

Flerspråkighet

Att växa upp med flera språk blir allt vanligare i och med den ökande globaliseringen och rörligheten. Människor från olika kulturer möts, bildar familj och deras barn växer upp med flera språk. Det är en fantastisk möjlighet och gåva att från barnsben lära sig flera språk!

Barn med typisk (normal) språkutveckling har inga svårigheter att lära sig flera språk, utan de lär sig så många språk som finns och används i familjen. Att kunna flera språk är en fantastisk tillgång och man har t ex sett att barn som är flerspråkiga, har en mer öppen attityd till tvetydigheter, och lär sig tidigt att ett fenomen kan benämnas på olika sätt.

Det är en självklarhet när man behärskar flera språk att man ”kodväxlar”, d v s att man med lätthet byter mellan språken mitt i meningen, därför att man använder de ord som är mest lämpliga, oavsett vilket språk orden tillhör. Ett sådant exempel är; ”Mummy, I want lördagsgodis”. Detta skulle ett tvåspråkigt barn som talar engelska med sin pappa och svenska med sin mamma, kunna uttrycka och det är högst troligt att förvänta sig att barnet växer upp i Sverige, där begreppet ”lördagsgodis” är känt av hela befolkningen och kan representera en del av svenskheten själv. Alltså, man tager de ord som passar bäst, oavsett vilket språk de tillhör!

Läs den intressanta artikeln om flerspråkiga barn från Svenska Dagbladet där bl a Niclas Abrahamsson, docent och föreståndare för Centrum för tvåspråkighet vid Stockholms universitet ger intressanta fakta om flerspråkighet;

Så blir barn flerspråkiga | Barn och Unga | SvD

För dig som vill veta mer om språkstörning och flerspråkighet, läs vidare på sidan för centret Språkens Hus. Verksamhetsansvarig är logoped Eva-Kristina Salameh med gedigen kompetens och erfarenhet kring flerspråkiga barn med språkstörning.

http://www.sprakenshus.se/

TAKK

Tecknet för "teckna"

TAKK betyder Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. För barn som ännu inte kommit igång att prata, eller kanske bara säger enstaka ord, är tecken till talet ett fantastiskt sätt att tidigt få tillgång till ett annat sätt att göra sig förstådd.

TAKK är alltså inte det samma som teckenspråk, som används av döva och hörselskadade, där man tecknar varje ord, utan vid TAKK förstärker man det viktigaste i det man säger. T ex ”Titta (tecknar ordet titta) där är hästen” (tecknar ordet häst). Vid TAKK pratar den vuxne samtidigt som han/hon tecknar, för att visa barnet att man kan prata och teckna. Genom att tala och teckna visar man att det viktiga är att man gör sig förstådd på något sätt, inte hur man kommunicerar.

Syftet med TAKK kan vara flera:

• Hjälpa barn som är sena med att uttrycka sig med ord, och därför ge dem möjlighet att göra sig förstådda med tecken.

• Underlätta språkförståelsen för barn som har brister i den. Om man både hör ordet samtidigt som man ser tecknet för ordet är det större chans att man uppfattar det som sägs. TAKK och tal gör det helt enkelt lättare att komma ihåg och förstå språket.

• TAKK är lättare för barn som är sena med språket eftersom det är lättare rent motoriskt att forma händerna än att forma ord och tal med munmotoriken.

Om ni är nyfikna på att prova att lära er några tecken och att teckna tillsammans med era barn finns det flera sidor kring TAKK, där man man kan läsa mer samt få tillgång till tecken på ett lätt sätt. Se några av sidorna genom de bifogade länkarna. Fler länkar hittar ni i min länklista.

Längre fram kommer jag bl a tipsa om hur man på ett enkelt sätt kan komma igång med tecken hemma!

http://www.teckna.se

http://www.ritadetecken.se/about

http://www.spreadthesign.com/se

http://www.teckenparlor.se